Äntligen

Nu har jag äntligen hittat lite tid att uppdatera min blogg. Det första jag såg var en kommentar...den allra första. Mer sånt. Alltid kul med kommentarer från läsare. Det är svårt att veta om någon läser bloggen eller inte. Nu vet jag ju att mina närmsta vänner läser den och det är bra, för då vet de hur mitt liv ser ut för tillfället (när jag väl är inne och skriver något) och de vet på så sätt hur jag mår också. Det är svårt att få till det där med telefonsamtal, trots att jag gillar att prata i telefonen och jag är en social varelse dessutom. Jag trodde aldrig att jag skulle umgås så lite med kompisar som jag gjort ett tag. Jag vill, men hinner/orkar inte efter jobbet. Det tar lite tid och kraft att vara lärare har jag märkt.

Jag har haft lite kalas eftersom jag nått det där strecket...40-årsgränsen. Jag har nog trott att jag ska få ångest och lite panik över att fylla såååå mycket. 40 år...ojoj... Men den uteblev för mig. Jag tror att jag haft den redan tidigare, kanske vid 30-årsåldern. Det var då jag gjorde mina stora förändringar i livet och det var väl tur det, annars hade jag inte varit där jag är idag.

Kalaset var kul, det fanns lite olika sheriffer och mexikanare där...även ett gäng indianer:-) Tyvärr var vädret kallt och regnigt och inte alls som i öknen, men det kanske jag inte kan begära i Götet. MEN det var ett helt gäng glada ansikten och det var så kul att träffa alla igen. Jag skänker dock tankar till mina nära och kära som av olika orsaker inte kunde komma. Vi saknade er så klart. Jag vill också passa på att tacka för alla fina presenter jag fått. Alla kom väl till pass. Med andra ord, TACK för senast allihop.

Lite jobbreflektion...två veckor har eleverna varit på PRAO, och jag har hunnit med en hel del arbete som aldrig hinns med på arbetstid annars. Jag kunde ha hunnit med ännu mer men det är alltid så att saker och ting kommer in och stör tidsplaneringen, så även nu. Men nu sitter jag med lite matteprov som ska rättas, lite planering för resten av terminen och även lite betygstankar kring elevernas näst sista betyg av mig. Det är nu den lilla extra skärpningen behövs, både när det gäller mig själv och eleverna. Det är tufft med sista året, men det är så roligt också. Alla elever är så stora, börjar bli vuxna och de går att ha bra diskussioner med. Roligt är det. Jag hoppas att alla 70 hittar en bra gymnasieplats och att de kommer rätt här i livet. Det är förståss vad jag tror också, det blir nog inga problem (inga stora i alla fall...problem har alla till och ifrån).


Dags att återgå till jobbet, jag ska först lägga in lite festbilder.

Ha en riktigt go hösthelg, vi ses en annan dag:-)